<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
    <rss version="2.0">
        <channel>
            <title>My Blog</title>
            <description>Description</description>
            <copyright>Mid-code Crisis</copyright>
            
            <link>www.bioteria.com/vd-blogg 
            </link>
            <lastBuildDate>on, 16 november 2011 08:30:00</lastBuildDate>
            <pubDate>on, 16 november 2011 08:30:00</pubDate>


                    <item>
                            <title>&quot;Handduk p&#229; golvet&quot; handlar om pengar...</title>
                            <author></author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/november/handduk-pa-golvet</comments>
                            <description>Jag bor v&#228;ldigt m&#229;nga n&#228;tter p&#229; hotell runt om i Sverige. Jag f&#246;rs&#246;ker oftast v&#228;lja ett hotell med ett bra milj&#246;arbete, men det &#228;r inte alltid det g&#229;r. Hotellen &#228;r d&#228;rmed av varierande kvalit&#233; och milj&#246;profilering. Men n&#229;gonting som alla de hotell jag bott p&#229; har gemensamt &#228;r att precis alla har den d&#228;r lilla skylten p&#229; toaletten som n&#229;gon smart ekonom kom p&#229; i b&#246;rjan av 90-talet:  &quot;Vi t&#228;nker p&#229; milj&#246;n. Vi tv&#228;ttar bara handdukar som ligger p&#229; golvet….&quot; ibland efterf&#246;ljs det med n&#229;gon mening om hur vi p&#229; s&#229; s&#228;tt undviker tillskott av fr&#228;mmande kemikalier till naturen.     Va faan det &#228;r 2012 nu. Vi m&#229;ste g&#229; vidare.  Det ligger f&#246;rvisso en del sanning i detta men trov&#228;rdigheten i skylten s&#228;nks r&#228;tt kraftigt n&#228;r man ser sig omkring i rummet…. &amp;nbsp;   Nu &#228;r det dags f&#246;r hotellen att ta n&#228;sta steg i &quot;milj&#246;arbetet&quot;. NU m&#229;ste hotellen snart sl&#228;nga ut alla gamla energislukande kylsk&#229;p, tv-apparater, skaffa rumstermostater (som centralstyrs), och ocks&#229; sluta st&#228;da med samma hemska kemikalier som dem vill undvika i handdukstv&#228;tten!!  Jag bara &#246;nskar att n&#229;gon skrev &quot;Vi vill spara pengar d&#228;rf&#246;r tv&#228;ttar vi bara de handdukar som ni sl&#228;ngt p&#229; golvet&quot;. Punkt.  Det &#228;r inget fel med att spara pengar och milj&#246; samtidigt. Det &#228;r inget fel att spara pengar &#246;verhuvudtaget.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/november/handduk-pa-golvet</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/november/handduk-pa-golvet</guid>
                            <pubDate>on, 16 november 2011 08:30:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Idag &#228;r jag lite extra stolt och glad.</title>
                            <author></author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/november/stor-artikel-i-tidningen-bygg-och-fastighet</comments>
                            <description>Tidningen Bygg- och Fasighet har skrivit en artikelserie om energismarta l&#246;sningar f&#246;r fastigheter. Av m&#229;nga duktiga kollegor i branchen har tidningen valt att lyfta v&#229;r teknik p&#229; hela tv&#229; sidor.    H&#228;r kan du l&#228;sa artikeln &amp;gt;&amp;gt;    Bara att bli omn&#228;mn i tidningen &#228;r naturligtvis hedrande och visar p&#229; att vi arbetar &#229;t r&#228;tt h&#229;ll, men det som k&#228;nns &#228;nnu mera speciellt &#228;r att artikeln inte p&#229; n&#229;got s&#228;tt &#228;r k&#246;pt. Vi beh&#246;vde inte k&#246;pa annonser eller annat som tidningarna brukar vilja ha.   Jag har genom &#229;ren kategoriskt sagt nej till &quot;k&#246;pta&quot; artiklar. Detta f&#246;r att beh&#229;lla trov&#228;rdighet och en h&#246;g integritet. &amp;nbsp; I mitt &quot;subjektiva jag&quot; s&#229; har jag ocks&#229; alltid trott p&#229; att n&#229;gon bara m&#229;ste skriva om Bioteria snart och den nytta som v&#229;r teknik medf&#246;r. &amp;nbsp;    Att v&#229;ra tekniker l&#246;ser m&#229;nga problem det &#228;r det f&#229; som tvivlar p&#229; idag, det som d&#228;remot k&#228;nns extra kul &#228;r att ocks&#229; branschen nu b&#246;rjar f&#246;rst&#229; att v&#229;r bioteknik &#228;ven kan g&#246;ra stora milj&#246;- och energibesparingar.   Som sagt stolt och glad!!</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/november/stor-artikel-i-tidningen-bygg-och-fastighet</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/november/stor-artikel-i-tidningen-bygg-och-fastighet</guid>
                            <pubDate>m&#229;, 14 november 2011 12:54:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Bioteria i Radio</title>
                            <author></author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/november/bioteria-i-radio</comments>
                            <description>Jag blir alltid glad n&#228;r n&#229;gon fr&#229;n media uppm&#228;rksammar ett av Sveriges mest dolda och allvarliga milj&#246;problem; Fett i ledningsn&#228;tet. Det blir sen &#228;nnu roligare n&#228;r Bioteria omn&#228;mns i sammanhanget. &amp;nbsp;  H&#228;r kommer ett litet klipp fr&#229;n P4.   Samma vecka gjordes &#228;ven ett repportage i Gefle Dagblad.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/november/bioteria-i-radio</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/november/bioteria-i-radio</guid>
                            <pubDate>m&#229;, 07 november 2011 07:55:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Guess who is back!</title>
                            <author></author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/oktober/guess-who-is-back!</comments>
                            <description>&#196;ntligen kan jag b&#246;rja blogga igen. Under h&#246;sten har vi valt att byta hemsideverktyg, vilket har minimerat mina m&#246;jligheter till att blogga.  Jag har s&#229; mycket att ber&#228;tta. Det h&#228;nder s&#229; mycket bra saker, b&#229;de f&#246;r Bioteria och milj&#246;tekniksverige. Vi &#228;r bra. Ibland kan jag irritera mig p&#229; att vi svenskar ska vara s&#229; sj&#228;lvgoda n&#228;r det g&#228;ller teknikutveckling, samh&#228;llsbyggande eller politik.  Visst &#228;r Sverige bra. J&#228;ttebra till och med. Men ibland f&#246;rvirrar vi oss i v&#229;r egen sj&#228;lvgodhet. N&#228;r det g&#228;ller v&#229;r milj&#246;teknik inom fastighetsbranschen s&#229; &#228;r vi ta med tusan b&#228;st i klassen. Det finns f&#229; l&#228;nder i v&#228;rlden som kan m&#228;ta sig med oss. Det konstaterande g&#246;r vi efter att ha medverkat p&#229; Green Building konferensen i Toronto.  Vi ligger helt klart 10 tal &#229;r f&#246;re andra l&#228;nder.  Det tycker jag &#228;r skitkul Det skapar m&#246;jligheter f&#246;r m&#229;nga svenska milj&#246;teknikf&#246;retag att v&#228;xa utanf&#246;r Sverige. Kul.           &amp;nbsp;  Under sommaren har vi byggt ett avloppsreningsverk i Soultalokta. Bilden &#228;r tagen p&#229; Johan Bark ner i BioMINI XXL.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/oktober/guess-who-is-back!</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/oktober/guess-who-is-back!</guid>
                            <pubDate>fr, 21 oktober 2011 16:21:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Knack Knack p&#229; d&#246;rren…</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/augusti/knack-knack-pa-dorren…</comments>
                            <description>Min son Kalle &#228;r snart &amp;nbsp;fem &#229;r gammal och &#228;r lite blyg och f&#246;rsiktig av sig. H&#228;r om dagen kom han tillbaka med neds&#228;nkt huvud fr&#229;n en kompis hus. Ensam. Trots att kompisarna var hemma. N&#228;r jag fr&#229;gade Kalle varf&#246;r, s&#229; lj&#246;g han och sa att dem inte var hemma. N&#228;r jag pressade honom lite s&#229; kom det fram att han inte hade v&#229;gat knacka p&#229; d&#246;rren och fr&#229;gat ifall kompisarna ville leka…..  Att vara lite blyg och f&#246;rsiktig &#228;r naturligtvis fullt normalt och absolut inget som vi funderar p&#229;. Men samtidigt s&#229; vill jag f&#246;rklara f&#246;r min Prins att det &#228;r viktigt att v&#229;ga knacka p&#229; d&#246;rren. F&#246;r framtiden, f&#246;r ett roligare liv. N&#228;r jag s&#228;ger de orden till Kalle s&#229; sl&#229;r det mig samtidigt att det faktiskt &#228;r s&#229;. Mycket i livet, b&#229;de professionellt och privat, handlar faktiskt om att v&#229;ga &quot;knacka p&#229; d&#246;rren&quot; b&#229;de symboliskt och fysiskt.  Som milj&#246;entrepren&#246;r har det varit direkt avg&#246;rande att v&#229;ga knacka p&#229; d&#246;rren till det ok&#228;nda. Och det k&#228;nda. Det &#228;r f&#246;rst n&#228;r en d&#246;rr &#246;ppnar sig som vi f&#229;r en k&#228;nsla och en riktigare bild av insidan. Av det nya rummet. Symboliskt och fysiskt.  En &#246;ppen d&#246;rr skapar m&#246;jligheter att ocks&#229; kunna kliva in och ta del av rummet. V&#228;rme eller kyla. Och det h&#228;nder n&#229;got. Detta &#228;r en av de saker som &#228;r viktiga att v&#229;ga bem&#228;stra som entrepren&#246;r, och i synnerhet viktigt som milj&#246;entrepren&#246;r; att v&#229;ga knacka p&#229; och sen v&#229;ga kliva in. Jag ser tyv&#228;rr m&#229;nga kollegor som sitter och v&#228;ntar p&#229; att n&#229;gon annan ska knacka p&#229;. Jag ser till och med dem som sitter och v&#228;ntar p&#229; att n&#229;gon annan ska knacka p&#229;&amp;nbsp; och &amp;nbsp;&#246;ppna d&#246;rren. Och det l&#228;skiga &#228;r de som f&#246;rv&#228;ntar sig att n&#229;gon annan ska g&#246;ra hela jobbet. Symboliskt och fysiskt.  S&#229; nu springer Kalle runt och s&#228;ger att det viktigaste med livet &#228;r att v&#229;ga knacka p&#229; d&#246;rren. Och han tr&#228;nar. Symboliskt och fysiskt (aggggrrr).  Samtidigt som det &#228;r viktigt f&#246;r alla m&#228;nniskor att v&#229;ga &quot;knacka p&#229; d&#246;rren&quot;, privat och professionellt, s&#229; &#228;r det lika viktigt att vi l&#228;r oss att v&#229;ga &#246;ppna d&#246;rren f&#246;r det k&#228;nda. Och ok&#228;nda. Detta g&#228;ller i h&#246;gsta grad de traditionella och konventionella f&#246;retagen p&#229; marknaden. Och kanske viktigaste av allt &#228;r att alla v&#229;ra beslutsfattande politiker och myndigheter v&#229;gar &#246;ppna d&#246;rren till det fr&#228;mmande.  Jag k&#228;nner att det blir viktigare och viktigare att belysa detta s&#229; som denna v&#228;rld h&#229;ller p&#229; att formas, med st&#228;ngda d&#246;rrar, sp&#228;rrar och hinder &#246;verallt. D&#246;rrar mot andra politiska system, andra &#229;sikter, andra hudf&#228;rger, andra sexuella l&#228;ggningar och kanske framf&#246;rallt de l&#228;skiga murar som h&#229;ller p&#229; byggas upp mellan olika religioner. Symboliskt och fysiskt.  S&#229; v&#229;ga knacka p&#229; d&#246;rren f&#246;r ett roligare och intressantare liv. Och f&#246;r ett &#228;nnu mera sp&#228;nnande liv s&#229; utmana dig sj&#228;lv genom att &#228;ven v&#229;ga &#246;ppna d&#246;rren till det k&#228;nda och det ok&#228;nda. Symboliskt och fysiskt.  Snart &#228;r det vardag. Den l&#228;ngtar jag till. Symboliskt och fysiskt.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/augusti/knack-knack-pa-dorren…</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/augusti/knack-knack-pa-dorren…</guid>
                            <pubDate>l&#246;, 06 augusti 2011 09:58:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>H&#246;stplanerar i sommarv&#228;rmen</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/augusti/hostplanerar-i-sommarvarmen</comments>
                            <description>Jag sitter f&#246;r fullt och planerar h&#246;stens alla aktiviteter. Och det sl&#229;r mig vilken sp&#228;nnande h&#246;st vi har framf&#246;r oss.  Vi kommer bland annat ut&#246;ka v&#229;rt produktportf&#246;lj med en helt ny produktserie som kommer inneb&#228;ra att vi blir ett &#228;nnu mera komplett milj&#246;f&#246;retag som med varje ny produkt g&#246;r att vi kan erbjuda v&#229;ra kunder en &#228;nnu mera milj&#246;riktig helhetsl&#246;sning. V&#229;rt erbjudande v&#228;xer samtidigt som kund- och milj&#246;nyttan &#246;kar dubbelt upp. Det k&#228;nns verkligen bra.  Vi kommer ocks&#229; att representera svensk milj&#246;teknik p&#229; en milj&#246;konferens i Toronto i oktober. Det k&#228;nns otroligt sp&#228;nnande och stimulerande att f&#229; visa upp Bioteria p&#229; Green Building konferensen &amp;nbsp;under den svenska&amp;nbsp; SymbioCity &amp;nbsp;flaggan.  Ut&#246;ver det s&#229; h&#229;ller vi p&#229; att slutf&#246;r n&#229;gra verkligt sp&#228;nnande projekt inom avfallstekniken. H&#228;r kommer vi under sena h&#246;sten att kunna erbjuda v&#228;ldigt unika l&#246;sningar f&#246;r avfallshantering. L&#246;sningar som marknaden inte visste att dom &#246;nskade….  Det kliar verkligen i mina fingrar att f&#229; ber&#228;tta mer. Men bloggen ska naturligtvis inte f&#246;reg&#229; eller potentiellt f&#246;rst&#246;ra n&#229;gon kommande produktlansering…..&amp;nbsp;   Njut nu av allt. Snart &#228;r den fantastiska vintern tillbaka. L&#228;ngtar redan.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/augusti/hostplanerar-i-sommarvarmen</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/augusti/hostplanerar-i-sommarvarmen</guid>
                            <pubDate>to, 04 augusti 2011 07:31:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Italien – Perfektion tar tid…</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juli/italien-–-perfektion-tar-tid…</comments>
                            <description>Italien - God mat, gott vin, snygga bilar, designade kl&#228;der och en himla massa solpaneler. Perfektion tar tid.  Jag &#228;lskar varje sekund p&#229; Bioteria och jag verkligen brinner f&#246;r v&#229;rt arbete. Men n&#228;r jag har semester har jag alltid haft l&#228;tt att koppla av och det &#228;r s&#228;llan som jag grubblar &#246;ver n&#229;got jobbrelaterat. Semester &#228;r en tid f&#246;r vila och umg&#229;s med familj o v&#228;nner. Vi alla beh&#246;ver en tid av passivitet. Som sm&#229;barnsf&#246;r&#228;lder &#228;r det inte direkt passivitet men &#228;nd&#229; s&#229; &#228;r semestern en symbol f&#246;r n&#229;got annorlunda &#228;n den vanliga (oftast stressiga) vardagen. V&#229;r annorlunda vardag gjorde vi i Italien. Det var fantastiskt.  Jag har allts&#229; under tv&#229; veckors tid bilat runt i Italien. Fr&#229;n Milano till Rom. Vilken fantastiskt kulinariskt resa och sp&#228;nnande land. Helt otroliga och v&#228;lutvecklade smaker. Fr&#229;n bruschettan till de fantastiska vinet, via gelaton till Kaffet. Allt inbakat i den fantastiska maten. Alla smaker lirar med varandra fr&#229;n b&#246;rjan till slut.  Perfektion tar tid. N&#228;r Italienarna serverade pasta och lagrat vin, s&#229; k&#228;kade vi fortfarande flugsvamp i Sverige. Ge oss samma tid s&#229; ska ni f&#229; se att v&#229;ra k&#246;ttbullar och  Biff Rydberg &amp;nbsp;f&#229;r v&#229;ra g&#228;stande finsmakare att g&#229; upp i spinn och ge&amp;nbsp; Mackmyra &amp;nbsp;1000 &#229;r till s&#229; kommer nog &#228;ven Skotten bli avundsjuk.  Trots &quot;passiviteten&quot; fr&#229;n arbetet s&#229; &#228;r det ofta s&#229; att de b&#228;sta id&#233;erna dyker upp under semestern. De bara poppar upp helt enkelt, sen f&#229;r dem v&#228;xa p&#229; sig tillsammans med n&#229;gon sommarpratare p&#229; P1 eller n&#229;gon sp&#228;nnande ljudbok. Under den h&#228;r resan har jag kommit p&#229; en del bra saker som vi ska b&#246;rja jobba med redan i h&#246;st. Bland annat har jag funderat f&#228;rdigt hur vi ska l&#246;sa problemet med fettavskiljare i de stora europeiska st&#228;derna med gamla ledningsn&#228;t och tr&#229;nga utrymmen. Det k&#228;nns sp&#228;nnande och det m&#246;jligg&#246;r en enklare expansion av v&#229;r kunskap och teknik. Hoppas jag. Perfektion tar tid. :)  Trots allt det kulinariska (som jag &#228;nd&#229; p&#229; n&#229;got sett f&#246;rv&#228;ntade mig) s&#229; &#228;r jag mest imponerad &#246;ver alla dessa solpaneler &#246;verallt. Det spelade ingen roll om vi var i det h&#246;gutvecklade Milano eller i&amp;nbsp; Pienza &amp;nbsp;(en ren&#228;ssans-by av h&#246;gsta klass, som p&#229;verkade hela ren&#228;ssansens utveckling), s&#229; kl&#228;dde snygga solpaneler fasader och tak. Det gjorde mig extremt glad. Jag blev nyfiken p&#229; varf&#246;r just Italien var s&#229; l&#229;ngt framme med solenergi. Att solen lyser flitigt i Italien kanske vore rimligt, men sanningen &#228;r att solen lyser tillr&#228;ckligt i n&#228;stan alla l&#228;nder i Europa f&#246;r att motivera utbyggnad. Jag hade mina misstankar. Efter n&#229;gon halvtimmes&amp;nbsp; googlande &amp;nbsp;s&#229; hade jag svaret: Pengar! Subventioner! Statligt st&#246;d!  Precis som v&#229;r utbyggnad av vindkraft eller&amp;nbsp; Etanolfabriker .  Jag &#228;r dock fortfarande glad, f&#246;r&amp;nbsp; solenergi &amp;nbsp;tror jag p&#229;. Att bem&#228;stra och utnyttja solenergin &#228;r enligt min mening den viktigaste nyckel till ett h&#229;llbart energisamh&#228;lle. Solen ger oss ca 400.000.000.000.000.000.000.000.000 Joule/sekund. Gratis. Solen har lyst i &#246;ver 14 miljarder &#229;r. Perfektion tar tid.  Det tr&#229;kiga med Italien var stanken av klorin och alla dessa hemska kemikalier som jag s&#229;g i hyllorna och i st&#228;dvagnarna p&#229; hotellen och restaurangerna som vi k&#228;kade p&#229;. Solpanel p&#229; taket och klor i toaletten &#228;r som en stor Amerikanare (eller Ferrari) med en V-8 motor som g&#229;r p&#229; etanol. Inte s&#229; smart. Men perfektion tar tid.  Vi &#228;r trots n&#229;gra klorfl&#228;ckar p&#229; kl&#228;derna v&#228;ldigt n&#246;jda med Italien.&amp;nbsp; Vi ska helt klart tillbaka. Jag l&#228;ngtar redan efter lukten fr&#229;n de Toskanska vinf&#228;lten och det b&#246;ljande landskapet.  Buonasera!</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juli/italien-–-perfektion-tar-tid…</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juli/italien-–-perfektion-tar-tid…</guid>
                            <pubDate>l&#246;, 30 juli 2011 07:25:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Hellre en slemmig G&#228;dda &#228;n tusen br&#246;der</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juli/hellre-en-slemmig-gadda-an-tusen-broder</comments>
                            <description>Tills f&#246;r ett par veckor sedan s&#229; fanns det tv&#229; saker som jag hatade med fiske som jag&amp;nbsp;nu &#228;lskar desto mer. Jag hatade att f&#229; en g&#228;dda p&#229; kroken. En kul fighter men lukten, slemmet och smaken g&#246;r mig illam&#229;ende.&amp;nbsp; En annan sak som &#228;r irriterande &#228;r att fiska i en sj&#246; med bara en massa sm&#229;fisk. S&#229; kallade tusenbr&#246;der. D&#229; vet man att storfisken (eller ens matfisken) inte finns till och allt fiske blir meningsl&#246;st.  Nu vet jag b&#228;ttre. Nu gillar jag G&#228;ddan. Han &#228;r nu min v&#228;n.  I sommar har jag fiskat i Kaitum-&#228;lven och i sj&#246;n&amp;nbsp; Messlingen &amp;nbsp;i H&#228;rjedalen. B&#229;da &#228;r bel&#228;gna i en fantastisk fj&#228;llmilj&#246; som ligger p&#229; ungef&#228;r samma h&#246;jd &#246;ver havet och b&#229;da erbjuder ett fantastiskt vackert sportfiske. Fr&#229;n Kaitum skymtar&amp;nbsp; Kebenekaises &amp;nbsp;fj&#228;llmassiv och fr&#229;n Messlingen kan man njuta av Helagsmassivet. Biotoperna &#228;r liknande och tystheten smeker sj&#228;len. Skillnaden ligger i antalet fisk och storleken p&#229; den fisk som nappar.  Som biolog och fiskeintresserad fr&#229;gar jag mig naturligtvis - Varf&#246;r?  Svaret &#228;r inte att Kaitum ligger 100 mil l&#228;ngre norrut eller att det finns f&#228;rre som fiskar i Kaitum. Svaret ligger i ett m&#228;nskligt beteende fr&#229;n en g&#229;ngen tid.  Messlingen som tidigare erbj&#246;d ett fantastiskt fiske med fina &#246;ringar, r&#246;dingar och harr levererar idag &quot;1000 br&#246;der&quot; och en och annan kilos &#246;ring. Harren har f&#246;rsvunnit och ingen r&#246;ding &#246;ver 2 hekto har plockats upp p&#229; flera &#229;r. F&#246;rutom att fisket &#228;r d&#229;ligt f&#246;r oss m&#228;nniskor inneb&#228;r det ocks&#229; stora obalanser i fiskebest&#229;ndet och att biotopen &#228;r rubbad.  Vi pratar om en liten fj&#228;llsj&#246; i H&#228;rjedalen men problemet (och fr&#229;gest&#228;llningen) &#228;r likv&#228;rdigt i vilken sj&#246; eller hav som helst d&#228;r fisketrycket &#228;r onormalt h&#246;gt och d&#228;r yrkes- eller sportfiskare inte tar ansvar f&#246;r sitt fiske. V&#229;ra &#228;lvar, sj&#246;ar och hav &#228;r inte outt&#246;mliga p&#229; fisk. Det &#228;r en enkel logik som vilken unge som helst f&#246;rst&#229;r. Men &#228;nd&#229; s&#229; forts&#228;tter vi. M&#228;rkligt.  Tar vi ist&#228;llet&amp;nbsp; Tjounajokk &amp;nbsp;i Kaitum som exempel ser allt helt annorlunda ut. D&#228;r best&#228;mde Ingmar (som &#228;ger fiskecampen) att han skulle b&#246;rja till&#228;mpa &quot;Catch en release&quot; n&#228;r han tog &#246;ver campen p&#229; 80-talet.&amp;nbsp; Ett uth&#229;lligt fiske. Nu en sj&#228;lvklarhet bland m&#229;nga h&#228;ngivna sportfiskare. Men d&#229; ett fr&#228;mmande fiske och det blev en stor uppst&#229;ndelse. Innan hade man &#229;kt till Kaitum och tagit upp alla fiskar och f&#246;rvarat dem i stora frysboxar som man sen fl&#246;g med sig hem fr&#229;n fisket. &#196;lven t&#246;mdes p&#229; fisk. Fisket blev gradvis s&#228;mre, fisken blev mindre och f&#228;rre (precis som i Messlingen).  Ingmar fick ta mycket kritik till en b&#246;rjan, &#228;ven fr&#229;n sittande politiker i Kiruna som menade p&#229; att han jagade bort turisterna. Han blev ocks&#229; mycket riktigt av med m&#229;nga &#229;terkommande &quot;fiskare&quot;. Han f&#246;rlorade ett par &#229;r ekonomiskt, men idag, 31 &#229;r senare, kan Tjounajokk erbjuda v&#228;rldens b&#228;sta fiske efter harr och &#246;ring. Och kunderna kommer fr&#229;n hela v&#228;rlden. Och ingen v&#229;gar idag komma hem med b&#229;ten till Campen full av fisk. De &#228;r knappt s&#229; att&amp;nbsp;man v&#229;gar ta med sig en matfisk hem till campen.  N&#228;r jag den sista kv&#228;llen f&#246;rs&#246;ker ber&#246;mma Ingemar f&#246;r hans arbete ger han &#246;dmjukt all kredit till G&#228;ddan som jag innan denna fiskeresa f&#246;raktat s&#229; mycket p&#229; grund av sin osmaklighet och slem. Ingemar h&#228;vdar best&#228;mt att utan G&#228;ddan hade han aldrig klarat att v&#228;nda fisket och Kaitum hade varit ett paradis f&#246;r &quot;1000 br&#246;der&quot; och en och annan kilos &#246;ring. Precis som i Messlingen.  G&#228;ddan jagade tusenbr&#246;derna och vi fiskare sl&#228;ppte tillbaka de st&#246;rre fiskarna s&#229; att dom kunde v&#228;xa till sig. Enkelt men lika genialiskt. Det tar tid att v&#228;xa i kallt vatten. En kilos harr i Kaitum &#228;r minst 10 &#229;r gammal och en trof&#233; i de flesta missbrukade fiskevatten. I Ingemars vatten simmade&amp;nbsp;flera &quot;ton&#229;ringar&quot;...  G&#246;r Ingemar till fiskeminister!</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juli/hellre-en-slemmig-gadda-an-tusen-broder</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juli/hellre-en-slemmig-gadda-an-tusen-broder</guid>
                            <pubDate>ti, 19 juli 2011 08:35:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>En tanke fr&#229;n Lappland</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juli/en-tanke-fran-lappland</comments>
                            <description>Vi tr&#228;ffades i en liten lappstuga 4 mil fr&#229;n n&#228;rmsta v&#228;g och utan mobilt&#228;ckning. Det var f&#246;rsta g&#229;ngen p&#229; &#246;ver 15 &#229;r som vi fick tid att ses. Tre mikrobiologer, en milj&#246;r&#228;ttsjurist, en ingenj&#246;r och en som ingen trodde p&#229;. Vi sex som f&#246;r l&#228;nge sedan hade en dr&#246;m. En dr&#246;m om att byta ut&amp;nbsp;kemiska produkter och milj&#246;belastande mekaniska l&#246;sningar&amp;nbsp;till uth&#229;lliga biotekniska l&#246;sningar. Vi&amp;nbsp;startade tidigt. Vi var bland de f&#246;rsta i v&#228;rlden att kalla det vi arbetar med f&#246;r industriell bioteknik. Jag kom ih&#229;g n&#228;r&amp;nbsp; Joachim &#197;hlander &amp;nbsp;b&#246;rjade kalla v&#229;r bioteknik f&#246;r industriell. Jag tyckte det l&#228;t tr&#229;kigt och m&#246;rkt. Idag &#228;r det genialiskt. Idag &#228;r det ett begrepp.&amp;nbsp; Kul.  &amp;nbsp;  Vi hade ocks&#229; en dr&#246;m om att f&#246;rena kraften i entrepren&#246;rsandan med v&#229;r gemensamma vilja att f&#246;r&#228;ndra och f&#246;rb&#228;ttra v&#229;r milj&#246;. P&#229; pappret en sv&#229;r kombination; att f&#246;r&#228;ndra invanda m&#246;nster och processer, att f&#246;r&#228;ndra de traditionella och konventionella, att f&#246;rb&#228;ttra milj&#246;n, att lansera n&#229;got nytt&amp;nbsp;och&amp;nbsp;att samtidigt&amp;nbsp;tj&#228;na pengar.  Ekvationen ovan slutar oftast med ett stort&amp;nbsp;minus eller en fl&#246;rt med de hungriga riskkapitalet. Eller ett rop efter statliga subventioner (  l&#228;s t.ex om vindkraftens snedvridna subventioner h&#228;r ). Subventioner hade naturligtvis varit trevligt och t&#228;nk vilken enorm effekt vi skulle f&#229; se. Riskkapital ger uppbl&#229;sta- och konstgjort starka muskler. Men inget av dem var/&#228;r&amp;nbsp; ett alternativ f&#246;r oss.  Vi var tvungna att generera pengar fr&#229;n f&#246;rsta stund och samtidigt ta ansvar&amp;nbsp;och arbeta l&#229;ngsiktigt. Vi ins&#229;g d&#228;rf&#246;r tidigt att v&#229;r bioteknik och v&#229;ra biosystem&amp;nbsp;&#228;ven m&#229;ste&amp;nbsp;generera pengar till v&#229;ra kunder. Vi slutade prata om teknik &amp;amp; milj&#246; och fokuserade ist&#228;llet p&#229; de ekonomiska f&#246;rdelarna med v&#229;ra produkter.  En uth&#229;llig l&#246;sning m&#229;ste b&#229;de vara ekonomisk - och milj&#246;m&#228;ssigt h&#229;llbar. Annars g&#229;r det inte. Eller jag skulle vilja p&#229;st&#229; att en uth&#229;llig l&#246;sning m&#229;ste vara ekonomisk. Punkt. Milj&#246;m&#228;ssigt uth&#229;lligt borde vara en sj&#228;lvklarhet i dagens samh&#228;lle.  &amp;nbsp;  Idag &#228;r jag glad f&#246;r den tidiga insikten. Jag h&#246;r alldeles f&#246;r m&#229;nga f&#246;retagsledare inom milj&#246;teknikbranschen som fokuserar f&#246;r mycket p&#229; att f&#246;rklara hur sin tekniska pryl fungerar eller hur mycket milj&#246; vi kan spara om alla p&#229; hela jorden anv&#228;nde den. Det &#228;r naturligtvis intressant f&#246;r politiker, men s&#228;llan f&#246;r dem som ska anv&#228;nda den tekniska prylen. Dem vill bara slippa ett problem och/eller spara pengar. S&#229; enkelt &#228;r det.  I v&#229;rt fall vill v&#229;ra kunder att deras fettavskiljare ska fungera utan problem och inte lukta, samt att dem ska spara pengar. S&#229; enkelt &#228;r det.  Att tj&#228;na pengar &#228;r viktigt inom alla branscher och&amp;nbsp;p&#229; alla niv&#229;er. Och det g&#228;ller naturligtvis &#228;ven inom milj&#246;teknikbranschen ocks&#229; MEN det g&#228;ller &#228;nnu mer f&#246;r milj&#246;teknikbranschens kunder. Det gl&#246;ms allt f&#246;r ofta bort i lovs&#229;ngen.  P&#229; Bioteria &#228;r det viktigt att alla tj&#228;nar p&#229; ett samarbete. Vi, v&#229;ra kunder och v&#229;r gemensamma milj&#246;.  En insiktsfullt tanke f&#229;r avsluta denna blogg   To know that even one life has breathed easier because you have lived, that is to have succeeded.  / Ralph Waldo Emerson    &amp;nbsp;</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juli/en-tanke-fran-lappland</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juli/en-tanke-fran-lappland</guid>
                            <pubDate>m&#229;, 11 juli 2011 08:58:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Fettavskiljning uppm&#228;rksammas av media!</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juni/fettavskiljning-uppmarksammas-av-media!</comments>
                            <description>Precis som jag har&amp;nbsp; bloggat &amp;nbsp;om&amp;nbsp;tidigare s&#229; &#228;r fettavskiljare v&#228;ldigt viktiga f&#246;r att minimera de&amp;nbsp;problem som fett orsakar i ledningsn&#228;tet s&#229; som stopp, &#246;versv&#228;mningar och dyra underh&#229;llskostnader.    Fett i avloppet och problem med fettavskiljare &#228;r, sett ur ett stadsbyggnadsperspektiv,&amp;nbsp;en f&#246;r samh&#228;llet stor men dold folksjukdom. Fettavskiljning &#228;r n&#229;got som de flesta m&#228;nniskor vet v&#228;ldigt lite om&amp;nbsp;och det &#228;r&amp;nbsp;p&#229; grund av denna&amp;nbsp;okunskap&amp;nbsp;n&#229;got som inte heller&amp;nbsp;v&#228;cker intresse hos gemene man.  D&#228;rf&#246;r gl&#228;djer det mig n&#229;got oerh&#246;rt n&#228;r fettstopp och fettavskiljning lyfts fram av media. Det h&#228;nder v&#228;ldigt s&#228;llan, men idag har&amp;nbsp; Arbetarbladet &amp;nbsp;valt att&amp;nbsp;publicera en&amp;nbsp; artikel &amp;nbsp;fr&#229;n en funktionskontrollbesiktning i G&#228;vle. Artikeln lyfter p&#229; ett bra och enkelt s&#228;tt fram den&amp;nbsp;problematik som uppst&#229;r&amp;nbsp;med&amp;nbsp;d&#229;lig&amp;nbsp;fettavskiljning och fett i avlopp.  &amp;nbsp;     &amp;nbsp;  V&#228;rd att l&#228;sa!  /Niklas</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juni/fettavskiljning-uppmarksammas-av-media!</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juni/fettavskiljning-uppmarksammas-av-media!</guid>
                            <pubDate>fr, 17 juni 2011 08:30:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Svarta ondheter och gr&#246;nm&#229;lade monster</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juni/svarta-ondheter-och-gronmalade-monster</comments>
                            <description>Jag k&#228;nner att det &#228;r l&#228;tt att denna blogg blir en gn&#228;ll-blogg. Jag ogillar n&#228;r mina barn eller andra personer i min omgivning gn&#228;ller. S&#229; ni beh&#246;ver inte vara oroliga. Ni ska inte bara beh&#246;va l&#228;sa om jordens f&#246;rd&#228;rv eller andra syniska bloggar. H&#228;r ska vi vara konkreta. Men ni ska veta att vi befinner oss i ett krig. Vi vinner inte alla slag men vi ska ta mig tusan vinna kriget.   F&#246;r att konkretisera denna kamp och g&#246;ra den lite mera l&#228;ttf&#246;rst&#229;lig s&#229; ska jag ber&#228;tta en kort liten saga om De Svarta Ondheterna och De Gr&#246;nm&#229;lade Monstrena...   &quot;Det b&#246;rjade f&#246;r ca 250 &#229;r sedan. De Svarta ondheterna hade varit inst&#228;ngda i miljontals &#229;r. Efter att ha varit nedtryckta under s&#229; l&#229;ng tid kan ni t&#228;nka er att de var fulla av energi. Precis som anden i flaskan sl&#228;pptes de s&#229; en dag fria. Fr&#229;n den dagen har de infriat alla v&#229;ra &#246;nskningar. Vi &#228;r dem vi &#228;r, mycket p&#229; grund av dem. Deras konungar (l&#228;s:olje-schejk och baroner) har p&#229; ett slugt s&#228;tt f&#246;rtrollat v&#229;r v&#228;rld och gjort oss beroende av denna smet.   De Gr&#246;nm&#229;lade Monstrena &#228;r egentligen en utveckling av De svarta ondheterna. N&#228;r folket b&#246;rjade inse vilka hemskheter som h&#228;nde med v&#229;r planet s&#229; b&#246;rjade folket kr&#228;va att De svarta Ondheterna skulle beh&#229;llas inst&#228;ngda. Vi skulle t&#228;ppa till alla h&#229;l och vi skulle v&#228;nda oss mot de gr&#246;na. De Svarta Ondheterna och deras kusiner blev genast oroliga och startade krig. &#214;verallt. Men folket kr&#228;vde fortfarande att de skulle st&#228;ngas in. Medan krig blossade upp s&#229; vilseledde De Svarta Ondheterna folket med gr&#246;na t&#228;ckmantlar. I b&#246;rjan fungerade det. Men r&#228;tt snart blev folkets media bra p&#229; att lyfta bort de gr&#246;na t&#228;ckmantlarna. D&#229; b&#246;rjade De Svarta Ondheterna att gr&#246;nm&#229;la sig. De f&#246;rvandlades till De Gr&#246;na Monstrena (l&#228;s: Green Wash f&#246;retag).   De Gr&#246;na Monstrena &#228;r &#228;nnu farligare f&#246;r folket f&#246;r de syns inte. De upplevs som gr&#246;na. De behandlas som gr&#246;na av de folkvalda. Och de behandlas som gr&#246;na av folket...&quot;  De senaste roliga (tragiska) exemplet p&#229; ett gr&#246;nt monster &#228;r Preems lansering av den &quot;nya&quot; dieseln.&amp;nbsp; Extern l&#228;nk &amp;gt;&amp;gt;   Allt k&#228;nns bra n&#228;r man l&#228;ser p&#229; deras hemsida. Ett gr&#246;nt monster som lurar oss alla... Eller?</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juni/svarta-ondheter-och-gronmalade-monster</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juni/svarta-ondheter-och-gronmalade-monster</guid>
                            <pubDate>on, 15 juni 2011 10:35:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Fett, inte bara ett h&#228;lsoproblem!</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/juni/fett,-inte-bara-ett-halsoproblem!</comments>
                            <description>Fett &#228;r k&#228;llan till v&#228;ldigt m&#229;nga milj&#246;- och h&#228;lsoproblem. Jag vill till och med p&#229;st&#229; att problemen med fett &#228;r en av v&#228;stv&#228;rldens st&#246;rsta utmaningar i arbetet med att minimera skadorna p&#229; milj&#246;n fr&#229;n m&#228;nsklighetens ingrepp.  Fett &#228;r inget farligt &#228;mne i sig, snarare tv&#228;rtom. Vi m&#228;nniskor och djur beh&#246;ver fett f&#246;r att &#246;verleva. Det st&#246;rsta problemet med fett &#228;r att det &#228;r klibbigt. Och eftersom det &#228;r klibbigt s&#229; fastnar det i avloppsledningsn&#228;ten. Det kan &#228;ven fastna i v&#229;ra art&#228;rer och i v&#228;rsta fall leda till hj&#228;rtinfarkt eller blodproppar.   Faktum &#228;r att hj&#228;rt- och k&#228;rlsjukdomar &#228;r v&#228;ldigt vanliga och vi vet alla vad den ultimata utg&#229;ngen &#228;r.        Fett i avlopp och art&#228;r  V&#229;ra st&#228;der kan liknas med v&#229;ra kroppar. St&#228;dernas art&#228;rer kallas avloppsledningsn&#228;tet. N&#228;r dessa s&#228;tts igen bildas &quot;blodproppar&quot; som g&#246;r att orenat avloppsvatten m&#229;ste breddas ut i v&#229;ra sj&#246;ar och vattendrag. Ibland sker detta till k&#228;nsliga recipienter som tar l&#229;ng tid p&#229; sig att &#229;terh&#228;mta sig. Ut&#246;ver detta s&#229; orsakar det &#228;ven &#246;versv&#228;mningar med stor ekonomisk f&#246;r&#246;delse som f&#246;ljd.   V&#229;ra st&#228;ders hj&#228;rtan &#228;r de kommunala pumpstationerna som pumpar avloppsvattnet fr&#229;n olika stadsdelar till reningsverket. N&#228;r &quot;hj&#228;rtat&quot; s&#228;tts igen stannar det och vi tvingas att dirigera orenat vatten ut i k&#228;nsliga recipienter.   Vi m&#229;ste ta hand om v&#229;ra art&#228;rer och hj&#228;rtan. Det vet vi idag. Samma sak g&#228;ller i h&#246;gsta grad v&#229;ra st&#228;der d&#228;r problemet med fett bara &#246;kar f&#246;r varje &#229;r som g&#229;r.   Det finns mycket som vi kan g&#246;ra f&#246;r att minska fettet i v&#229;ra ledningsn&#228;t. En sak &#228;r att se till att alla verksamheter som hanterar livsmedel installerar fettavskiljare som &#228;r r&#228;tt konstruerade och dimensionerade efter verksamheten. Okunskapen kring detta till synes enkla krav f&#246;rtj&#228;nar egentligen en alldeles egen blogg.   Sen &#228;r det naturligtvis viktigt att vi sk&#246;ter om de fettavskiljare som redan &#228;r installerade. Annars &#228;r hela operationen bortkastad i likhet med en person som forts&#228;tter att r&#246;ka efter en &quot;by-pass&quot; operation.   /Niklas</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/juni/fett,-inte-bara-ett-halsoproblem!</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/juni/fett,-inte-bara-ett-halsoproblem!</guid>
                            <pubDate>ti, 14 juni 2011 16:02:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Vad &#228;r h&#229;llbar utveckling?</title>
                            <author> Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/maj/vad-ar-hallbar-utveckling</comments>
                            <description>Jag satt ig&#229;r kv&#228;ll och funderade p&#229; vad h&#229;llbar utveckling egentligen &#228;r. Vad &#228;r m&#229;let? Inom b&#229;de idrotts- och n&#228;ringslivet &#228;r det viktigt att kommunicera ut en vision f&#246;r gruppen vart man &#228;r p&#229; v&#228;g.  Sen &#228;r det viktigt att s&#228;tta tydliga och m&#228;tbara m&#229;l f&#246;r b&#229;de gruppen och individen. Tydliga m&#229;l nedbrutet till delm&#229;l g&#246;r att gruppen, f&#246;retaget eller laget r&#246;r sig i samma riktning.  Och n&#228;r sen alla m&#229;l uppfylls p&#229; b&#229;de individ- och gruppniv&#229; s&#229; betyder det att &#228;ven de l&#229;ngsiktiga visionerna och m&#229;ls&#228;ttningarna uppfylls.Jag har aldrig varit med om och k&#228;nner inte till n&#229;gon organisation som maximerat sin fulla potential utan visioner och m&#229;ls&#228;ttningar.    Det h&#228;nder bara inte.Framf&#246;rallt s&#229; &#228;r det helt om&#246;jligt att uppn&#229; ett m&#229;l som inte tydligt har kommunicerats ut s&#229; att alla k&#228;nner till vart man &#228;r p&#229; v&#228;g och hur man ska ta sig dit.  Titta p&#229; bifogat klipp om hur man ska s&#228;tta m&#229;l f&#246;r den som &#228;r intresserad:         S&#229; vad &#228;r v&#229;rt m&#229;l med den uth&#229;lliga utvecklingen? Vart &#228;r vi p&#229; v&#228;g? Hur skall vi ta oss dit? Jag saknar:   F&#246;retagsop&#229;verkade myndighetskrav  En tydlig vision hur det uth&#229;lliga samh&#228;llet ser ut om 50 &#229;r i Sverige, Europa och resten av v&#228;rlden  Vad &#228;r v&#229;rt tydliga och m&#228;tbara m&#229;l om 1, 5, 10 &#229;r?  Vad &#228;r visionen med uth&#229;llig utveckling? &#196;r det bara inom milj&#246;? Klimat? Eller handlar det ocks&#229; om barnfattigdom etc?   Om n&#229;gon k&#228;nner n&#229;gon som kan svara p&#229; dessa fr&#229;gor &#228;r jag beredd att vara budb&#228;rare inom mitt lilla n&#228;tverk.  &quot;Om vi inte siktar n&#229;gonstans s&#229; hamnar vi d&#228;r&quot;/Niklas</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/maj/vad-ar-hallbar-utveckling</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/maj/vad-ar-hallbar-utveckling</guid>
                            <pubDate>fr, 20 maj 2011 15:46:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Marknadskrafter motverkar den uth&#229;lliga samh&#228;llsutvecklingen</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/maj/marknadskrafter-motverkar-den-uthalliga-samhallsutvecklingen</comments>
                            <description>Vi kan inte l&#228;mna det uth&#229;lliga samh&#228;llsbyggandet till marknadskrafterna. Hur goda intentioner ett f&#246;retag eller en best&#228;llare &#228;n har s&#229; drivs marknaden av vinstmaximering. Viljan att tj&#228;na pengar skall vara en drivkraft inom milj&#246;byggandet men det kan inte vara den enda drivkraften.   Den uth&#229;lliga samh&#228;llsutvecklingen hamnar annars i h&#228;nderna p&#229; irrationella och kortsiktiga beslut och bygger p&#229; att marknadsakt&#246;rer endast k&#246;per och s&#228;ljer det som gynnar milj&#246;n.  Det kommer naturligtvis aldrig ske s&#229; l&#228;nge en produkt &#228;r godk&#228;nd att anv&#228;ndas och &#228;r l&#246;nsam f&#246;r f&#246;retaget. Milj&#246;riktig eller inte.  Varje dag st&#246;ter jag p&#229; exempel d&#228;r den s&#229; kallade &quot;marknaden&quot; motverkar, hindrar eller f&#246;rst&#246;r den uth&#229;lliga utvecklingen. Det g&#246;r mig frustrerad och arg.  N&#228;r det h&#228;nder utanf&#246;r v&#229;r bransch f&#246;rs&#246;ker jag att inte bli uppr&#246;rd och ist&#228;llet g&#246;ra n&#229;got bra p&#229; &quot;v&#229;r&quot; kant f&#246;r att balansera upp. Men det &#228;r sv&#229;rt att h&#229;lla sig lugn ibland.  N&#228;r det h&#228;nder inom v&#229;r egen bransch har jag &#228;nnu sv&#229;rare att inte g&#246;ra n&#229;got &#229;t det och hamnar i en sv&#229;rhanterlig situation.  OM jag skall agera s&#229; m&#229;sta jag samtidigt avvika fr&#229;n en av mina och f&#246;retagets ledstj&#228;rnor; Att aldrig n&#229;gonsin tala illa om en kollega eller en konkurrent.  Min best&#228;mda uppfattning &#228;r och har alltid varit att s&#229; l&#229;ngt det g&#229;r undvika att &quot;snacka skit&quot; om mina branschkollegor. Jag ogillar n&#228;r det h&#228;nder mig och jag blir besviken om vi sj&#228;lva skulle v&#228;lja den v&#228;gen.  Det r&#229;der en enorm okunskap om fettavskiljare i Sverige, Europa och resten av v&#228;rlden. I denna okunskap blir myndighetskraven otydliga och typgodk&#228;nnanden blir till falska s&#228;kerheter. Detta f&#229;r till f&#246;ljd att f&#246;retag blir &quot;kreativa&quot; och utnyttjar denna okunskap till att kortsiktigt vinstmaximera. Det gynnar INTE ett h&#229;llbart samh&#228;llsbyggande och resulterar i beslut som l&#229;ngsiktigt drabbar oss alla!  Klicka&amp;nbsp;  h&#228;r &amp;nbsp;f&#246;r att titta p&#229; ett klipp fr&#229;n filmen &quot;A Beautiful Mind&quot; som v&#228;ldigt tydligt illustrerar detta beteende som &#228;r till nackdel f&#246;r oss allihopa.  Otydliga myndighetskrav &#246;ppnar upp f&#246;r &quot;kreativa l&#246;sningar&quot; som bara handlar om att lura v&#229;rt egna gemensamma intresse. I detta fall att minska problemen med fett i ledningsn&#228;tet.  Exemplet jag syftar p&#229; handlar om v&#229;r branschledare inom fettavskiljning som alltid tidigare visat v&#228;gen men som nu visar v&#228;gen tillbaka i tiden till Nathaniel Whitings dagar. &#197;r 1884 d&#229; fettavskiljaren uppfanns.  SK&#196;MS. SK&#196;MS. SK&#196;MS.</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/maj/marknadskrafter-motverkar-den-uthalliga-samhallsutvecklingen</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/maj/marknadskrafter-motverkar-den-uthalliga-samhallsutvecklingen</guid>
                            <pubDate>ti, 10 maj 2011 15:41:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Milj&#246;f&#246;retagen beh&#246;ver sluta utveckla. Vi &#228;r f&#228;rdiga!</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/maj/miljoforetagen-behover-sluta-utveckla</comments>
                            <description>I dag finns all teknik f&#228;rdigutvecklad, &#228;r ekonomiskt f&#246;rsvarbar, bepr&#246;vad och&amp;nbsp;finns&amp;nbsp;tillg&#228;nglig f&#246;r att l&#246;sa alla v&#229;ra milj&#246;- och klimatproblem. Det &#228;r helt fantastiskt. Denna insikt och verklighet uppenbarade sig f&#246;r mig n&#228;r jag och min kollega&amp;nbsp; Joachim &#197;hlander &amp;nbsp;(VD f&#246;r&amp;nbsp; Innu-Science &amp;nbsp;och en av Sveriges f&#246;rsta milj&#246;r&#228;ttsjurister) gick omkring p&#229;&amp;nbsp; Green Expo &amp;nbsp;i K&#246;penhamn f&#246;r drygt ett &#229;r sedan.   Bioteria hade f&#229;tt den stora &#228;ran att medverka under&amp;nbsp; COP15 &amp;nbsp;(FNs Klimatkonferens) och mellan seminarium och kungliga m&#246;ten s&#229; passade vi p&#229; att utforska alla utst&#228;llare. Vi s&#229;g v&#228;ldigt m&#229;nga sp&#228;nnande produkter och nya tekniker som kan l&#246;sa b&#229;de v&#229;r klimatkris och milj&#246;f&#246;rst&#246;ring. Vi s&#229;g nya generationens vindkraftverk, sj&#228;lvf&#246;rs&#246;rjande lycktstolpar, modeller p&#229; fullskaliga och lyckosamma projekt f&#246;r&amp;nbsp;att leda ner och kapsla in koldioxid fr&#229;n stora kolkraftverk och bilar som kunde &#229;ka jorden runt utan en enda droppe bensin. Jag blev riktigt glad.  MEN jag s&#229;g mest innovat&#246;rer. Endast ett f&#229;tal entrepren&#246;rer. Jag s&#229;g en massa politiker. MEN en massa politisk ovilja. Jag lyssnade p&#229; en massa visdom. MEN s&#229;g bara redan fr&#228;lsta &#229;h&#246;rare.  Vi m&#229;ste hitta kommunikationskanaler ut till alla delar av v&#228;rlden och till alla samh&#228;llsskikt.  Innan COP 15 levde jag i tron om att vi som kollektiv m&#229;ste l&#228;gga mer pengar p&#229; forskning och utveckling, att&amp;nbsp;vi m&#229;ste utveckla mer och fortare annars g&#229;r allt &#229;t pipsv&#228;ngen. MEN i verkligheten beh&#246;ver vi utveckla mindre. Vi beh&#246;ver sluta utveckla och ist&#228;llet fokusera p&#229; att implementera alla dessa fantastiska l&#246;sningar och nya tekniker i v&#229;rt samh&#228;lle. Vi beh&#246;ver skapa b&#228;ttre finansieringsm&#246;jligheter f&#246;r milj&#246;teknikf&#246;retag s&#229; att vi kan bygga broar &#246;ver &quot;d&#246;dens dal&quot;. (&quot;D&#246;dens dal&quot; &#228;r den utvecklingsfas som ett f&#246;retag hamnar i n&#228;r den f&#228;rdigutvecklade produkten ska ut p&#229; marknaden. Jag skall utveckla detta i en framtida blogg).  Och f&#246;r Sveriges del beh&#246;ver vi ocks&#229; skapa helt nya broar till exportmarknaden. Alla broar vi har idag handlar om att exportera produkter som produceras. Framtidens export kommer handla mycket om att exportera tj&#228;nster, f&#246;rfarande, kompetens och mycket annat som inte kan paketeras i en f&#246;rpackning.       Det som inspirerade mig att skriva om just detta idag &#228;r Al GOREs nya bok &quot; Our Choice &quot; (som f&#246;r &#246;vrigt finns som en riktigt snygg interaktiv app f&#246;r iPhone och iPad).&amp;nbsp;I bokens f&#246;rsta kapitel g&#246;r han samma reflektion som ovan. Han konstaterar ocks&#229; att all teknik finns f&#246;r att l&#246;sa v&#229;r klimatkris flera g&#229;nger om. Al Gore fokuserar mycket p&#229; v&#229;r vilja till f&#246;r&#228;ndring p&#229; individniv&#229;. Det &#228;r naturligtvis ett m&#229;ste, men vi m&#229;ste &#228;ven f&#246;r&#228;ndra lagar och f&#246;r det kr&#228;vs det politiskt mod. Vi m&#229;ste skapa energi s&#229; att den politiska oviljan och fegheten som egentligen bara handlar om ett valsp&#246;ke f&#246;r&#228;ndras till en politisk vilja. F&#246;rst d&#229; kommer den individuella viljan att blomstra. F&#246;rst d&#229; kommer vi n&#229; verklig f&#246;r&#228;ndring.  Avslutningsvis vill jag avsluta denna blogg med ett fantastiskt citat fr&#229;n ovan n&#228;mnda bok som &#228;r ett gammalt afrikanskt ordspr&#229;k:  &quot;OM du ska resa fort. Res ensam. OM du skall resa l&#229;ngt. Res tillsammans.&quot;  Och precis som Al Gore n&#228;mner i boken s&#229; beh&#246;ver vi resa l&#229;ngt. Och fort.  /Niklas Axelsson</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/maj/miljoforetagen-behover-sluta-utveckla</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/maj/miljoforetagen-behover-sluta-utveckla</guid>
                            <pubDate>to, 05 maj 2011 14:07:00 </pubDate>
                    </item>
                    <item>
                            <title>Det uth&#229;lliga samh&#228;llet</title>
                            <author>Niklas Axelsson</author>
                            <comments>/vd-blogg/blog/2011/april/det-uthalliga-samhallet</comments>
                            <description>V&#229;ren 2011 g&#229;r till historien som en turbulent tid i m&#228;nsklighetens historia. K&#228;rnkraftsverkkatastrofen i Japan, det folkliga upproret i mellan&#246;stern med ett skenande oljepris som f&#246;ljd och en l&#229;ng karg vinter som bidragit till h&#246;ga elkostnader f&#246;r kontinentens och Sveriges medborgare. Som en r&#246;d tr&#229;d i alla dessa till synes icke sammankopplade omr&#229;den g&#229;r tillg&#229;ngen&amp;nbsp;och f&#246;rbrukningen av icke f&#246;rnyelsebar energi. V&#229;rt moderna samh&#228;lle &#228;r idag 2011 trots stora framsteg i flertalet forskningsomr&#229;den fortfarande helt beroende av olja, kol och k&#228;rnkraft f&#246;r att t&#228;cka v&#229;rt energibehov. F&#246;rutom den stora milj&#246;p&#229;verkan som olja och kol utg&#246;r s&#229; &#228;r det ocks&#229; en &#228;ndlig resurs i den meningen att i en v&#228;rld med st&#228;ndigt &#246;kande befolkningsm&#228;ngd s&#229; kommer knappast v&#229;r hunger efter energi att minska. Detta &#228;r i h&#246;gsta grad en obekv&#228;m sanning men ocks&#229; ett enormt incitament att agera f&#246;r f&#246;r&#228;ndring.  Den &#246;kade urbaniseringen betyder inte att vi &#228;ter mindre och matproduktionen &#228;r idag v&#228;ldigt starkt kopplad till oljetillg&#229;ngen. Jag vill inte vara en, som de s&#228;ger i USA, en &quot;Alarmist&quot; men vi m&#229;ste komma till en kollektiv insyn i vad som h&#229;ller p&#229; att h&#228;nda och tillsammans jobba f&#246;r att skapa ett uth&#229;lligt och v&#228;l fungerande samh&#228;lle. Smarta energil&#246;sningar som tar tillvara annars i on&#246;dan spilld energi och f&#246;rhindrar f&#246;rbrukning av &#246;verskott kommer att spela en stor roll i l&#246;sandet av denna g&#229;ta.&amp;nbsp; Jag startar denna blogg med visionen att inte bara &#246;ka mitt f&#246;retags n&#228;rvaro p&#229; webben (och d&#228;rmed f&#229; mera tr&#228;ffar p&#229; Google) utan ocks&#229; med ambitionen att sprida kunskap om hur den industriella biotekniken b&#246;r vara med i en h&#229;llbar stadsutveckling, samt &#246;ka medvetenheten om framtidens energif&#246;rs&#246;rjning.  &quot;F&#246;r att bygga det uth&#229;lliga samh&#228;llet m&#229;ste vi fylla samh&#228;llet med uth&#229;lliga l&#246;sningar&quot;   VD Niklas Axelsson</description>
                            <link>/vd-blogg/blog/2011/april/det-uthalliga-samhallet</link>
                            <guid>/vd-blogg/blog/2011/april/det-uthalliga-samhallet</guid>
                            <pubDate>on, 27 april 2011 13:56:00 </pubDate>
                    </item>
        </channel>
    </rss>


